barnagråt

Pratade idag med en kompis om hur jobbigt det kan vara att bo med barn i dagisålder. Då tog jag mest upp det här med att jag alltid har introt till starwars eller scooby doo på huvudet. Och att de små lymlarna är sjuka så ofta och kommer hem och hostar ner hela huset. Idag har jag en tredje punkt på listan över negativa grejer. När de är trötta så gråter de. Min kusin har blivit förtvivlad över att hans tv-spel är för svårt, och att batterierna i handkontrollen är slut. Så han har suttit och gråtit i olika intensitet i en timme. När vi äntligen fått dem att sluta spela tv-spel eftersom det är så hemskt att man måste gråta så mkt, då ska vi plocka fram gamla hederliga brädspel istället. Vad händer då? Ett pussel ramlar ner på det andra barnets fot så det barnet också får gråta i himlens sky. Japp. Här hemma idag gråter vi.