Jag gillar inte pessoa. Har tillochmed skrivit i pappren jag skickade med chester att rider de med pessoa tar jag tillbaka hästen. han FÅR inte gå med pessoa. Punkt. Varför? Dels pga effekten, tryck på nacken, drag i mungipor, "stick" i gomen, och dels pga att han inte har så mkt plats i munnen. han behöverett bett som ligger still,och det gör inte pessoa. så är det bara liksom. Däremot fårde rida med vilka hjälptyglar de vill, för att ja. hjälptyglar är till för att hjälpa ryttaren hjälpa hästen. Så länge man har hjärnan ordentligt med sig tycker jag hjälptyglar är bra. På min häst har jagmest använt martingal, thiedeman och graman. Halsförlängare gav inte ngn nämnvärd effekt. har använt dem som "nödbroms", eller ja, gramanen lång och hängande för att inverka när han höjer huvudet och sänker ryggen, likadant för thiedemanen bara att den är fast, och martingalen, det går ju inteatt hoppa en pigg häst utan broms om man har dess huvud i knät.
Hur ser jag på bett? Jag rider helst på tränsbett. unghästarna går på tränsbett, äldsta ett rakt, näst äldsta ett tredelat och deras mamma ett tvådelat med parerstänger. chester red jag ju mycket på tränsbett också, för att detinte behövdes skarpare. MEN. har man problem med att hästen blir för stark eller att man vill skola hästen lite mer, som jag gjorde hela förraårets markarbete, så tycker jag att det är bättre att betsla upp, rida bort problemet, och sen betsla ner igen. Ingen blir glad av att sitta och dra i ett tränsbett bara för att man intevill betsla upp, när det problemman har kan försvinna på EN DAG av att betsla upp EN DAG. Det är självklart upp till var och en hur de vill göra med sin häst, men jaggillar att inte göra det svårare för mig än nödvändigt. Kanske har jag lärt mig det av att ha en springande häst i flera år. Jag gillar inte att sitta och harva på samma problem dag in och dag ut, så jag ändrar utrustningen om den kan hjälpa oss som ekipage att utvecklas och komma ur "stampa på stället-perioden". Likadant tänker jag med sporrar, vissa tycker jag är VANSINNIG som rider med sporrar på en pigg häst, men själva grejen med ridning ärju att balansera upp energin bakifrån i sitt säte och hand. Har jag ingen ärlig bjudning bakifrån utan bara massa spring, kan jag ju bara rida med handen och får alltså intemed mig rygg och bakben på hästen. Däremot, rider jag med sporrar några dagar per månad gör jag hästen uppmärksam på mina skänklar igen och får en mer lättbromsad häst. Ni vet välatt kyra kyrklund säger att man ska driva lika mycket som man har i handen? Alltså, springer min häst utav bara helvete och jag hänger i tyglarna, skajag "hänga" lika mycket i benen också. Och vet ni? Det funkar.
om jag skulel betsla upp en häst skulle jag ta på ett oledat pelham eller kimblewick. Hävstångseffekten bettet har försvinner om det är delat (kan göra ett videoinlägg om det om det intresserar er) och man betslar ju upp för att få effekt avbettet, lol. skulle aldrig sätta på någon av mina hästar pessoa, skulle knappt ens rida någon annans häst på pessoa. Jag tycker det är obehagligt. Jag känner att "ungefär här borde hästen ta stöd på tygeln"men det gör den inte eftersom bettringen fortsätter snurra. Jag gillar inte den känslan. svårt att rida en häst ärligt på tygeln på ett bett som bara inbjuder till en böj på nacken, och inte något stöd på bettet.
det här är mina åsikter, mitt tänk. Vill inte ha några militanta pessoaanvändare i kommentarsfältet, för det blir bara luftfäktning från deras sida. Vad jag lärt mig rent teoretiskt, uppbackat med egna erfarenheter. Och jag tycker fortfarande det är knäppt att tr godkänner pessoabett på ponny.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar