Glömde matteböckerna i västervik när jag åkte hem över helgen. Var stressad som få på då jag var i stallet i lördags eftermiddag för att fixa mat åt ponnyn. Sprang in i Amanda och mer eller mindre kastade nyckeln till henne och bad henne borsta och sådär. Hon tog hand om honom på söndagen också, borstade, fixade mat och red ut. Idag smsade hon och frågade vad vi bestämde om måndagen. Ingenting egentligen, men det där matteprovet imorgon är ju tämligen skräckinjagande, så jag tackade inte nej till att vara hästledig en dag till, till förmån för mina mattegrejer. Snälla Amanda hade tid, så nu står min ponny glad och nöjd i sin renmockade spilta, maten är klar inför imorrn, han har gått med på Amandas lektion också och det gick, vad jag hört, bra, så det är ju kalas!
Saknar min plutt dock, har inte ens klappat honom sedan i fredags. Inte för det går nån nöd på honom direkt, Amanda är ju bäst och jättenoggrann. En sån där sjukt bra stalltjej som man bara vill ha ett helt stall fullt av, typ. Är jätteglad att jag lärt känna henne och att hon gillar Chester så mycket.
Men vad gör jag, jag skulle ju bara skriva ett kort inlägg och nu sitter jag här och skriver nogrannt och utförligt. Allt för att slippa matteplugget. Haha. Nä, nu måste jag skärpa mig. Kram på er!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar