Jag måste lära mig komma ihåg

Ibland känner man sig liten och ensam, trots att man har både vänner och familj omkring sig. Någonstans tror man inte på att de faktiskt får ut något av att umgås med en, utan bara gör det i välgörenhetssyfte. Känner ni igen den känslan? När jag känner så måste jag träna på att komma ihåg. De ringer inte och frågar hur jag mår utan att bry sig genuint, de säger inte att de tycker att jag är en cool människa utan art mena det och de vill inte träffa mig i välgörenhetssyfte. De vill träffa mig för att jag är jag, ju. Konstigt hur man kan förstöra för sig själv, bara genom att värdera ETT enda glåpord högre än all kärlek man får. Så onödigt. Så dumt. Jag måste lära mig att komma ihåg.