måndag 20 augusti 2012

Att vakna abrupt

Det är så svårt att förstå när livet förändrats. Hur lätt allting bara tar slut. Varje gång någon jag vet vem det är, var, dör, blir jag skakad. Tänker att det var alldeles för tidigt. Att de borde fått leva. Att alla förtjänar ett långt liv med en naturlig död i hög ålder. Men för alla ser det inte ut så, tyvärr. Som Laleh sjunger. Some die young. Och jag tycker att det minsta man kan göra är att visa familjen och nära respekt. Och stöd. Att läcka info på stora forum är bara heeeelt tokigt. Varför gör man det? Respektlöst mot alla.

Till alla anhöriga vill jag bara säga att det blir mindre jobbigt med tiden. Det är inte alltid ett varigt öppet sår som vardagen strör salt i. Tomheten och saknaden kommer finnas kvar, men med tiden lär man sig leva med det. Styrkekramar till alla drabbade, och ni som lämnat detta liv för tidigt: Vila i frid.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar