Pratade lite med mormors syster igår om vad jag gör nu för tiden och så, och vi gled in på ämnet skola. Hon är fortfarande bestört över hur det funkar i skolan... Att det inte finns nån plan. "hade du varit handikappad hade man inte fått behandla dig såhär, hade du varit svart hade det absolut tolkats som rasism. Men nu är du en svensk tjej, så då får djungelns lag råda."
Önskar verkligen det fanns lärare som hon på min skola. Hon har hundrasidiga dokument på sin dator ang sociala dynamiken i hennes grupper, hon sitter hemma och lägger upp planer för enskilda individer i klassen och mår på riktigt dåligt om en av hennes elever sett ledsen ut på ögonen, och då inte gett sig förrän problemet lösts. I mina skolor sopas problemen under mattan. "åh, en elev som upplever så stark utanförskap att hon blev sjuk? Hon kan ju inte vara riktig i huvudet. Vi skriver ut'na, vare sig hon vill eller inte."
Hade jag varit svart hade det varit feta rubriker i Aftonbladet. Men det är jag inte. Det enda som skiljer är färgen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar