onsdag 21 mars 2012

Vad är det för fel på mig?

Antar att det är typ, vanligaste frågeställningen under deppiga perioder. Vad är det för fel på mig som inte smälter in, vad är det för fel på mig som är utanför, vad är det för fel på mig som inte förstår, vad är det för fel på mig som aldrig går ner i vikt, etc etc etc. När jag gick på bildningscentrum facetten var det nästan en daglig fundering för mig. Vad är det för fel på mig?

Under den här perioden pendlade jg mellan att undra vad det var för fel på mig, och vad det var för fel på de andra. Ganska snabbt kom jag fram till att felet på mig är att jag inte beter mig som jag borde. Jag har hört av flera att mitt utseende gjorde att de trodde att jag var ett litet våp. I så fall marknadsför jag mig fel, för jag är inte våpig någonstans. Jag gillar att provocera och lyfta fram konstigheter i samhället. Genusfrågor, könsroller och normer. Uppfriskande att bryta mot dem!

Så: Felet på mig: jag anpassar mig inte helhjärtat till platsen som skapas åt mig i den sociala hiearkin. Jag leker med normer och könsroller. Felet på de andra: De är offer för samhället. Könsroller och jantelag. Och rädda för det nya. Jag undrar vad som är rätt och vad som är fel egentligen? Sverige är ju ett fritt land, du får tycka och tänka vad du vill. Men bara så länge du tycker och tänker som den stora massan, för avviker du från normen blir du bestraffad.

Vi har en bit kvar till ett fritt land.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar